Sitter och skriver ett svar på ytterligare ett grannyttrande rörande byggloven på Visby Strandby / Snäcks Camping. Denna gång är den som yttrar sig boende på Lidingö men har en stuga på grannfastighet till anläggningen. Det förra yttrandet som jag besvarade häromdagen kom från Djursholm.

Hur kan det vara att människor som inte lever, bor och betalar skatt på en ort skall ha detta inflytande på vår lilla bygd som är beroende av turismens intäkter? Visst är demokrati och medbestämmande jättebra men det finns en gräns tycker jag. Ändrade man reglerna skulle bara det vara ett argument för fler att skriva sig här på ön. Vilket i sin tur skulle generera större skatteintäkter och därmed förbättrade villkor för en ganska fattig Region/kommun. Som det är nu riskerar Gotland att bli ett pensionärsparadis där man kanske köpt sitt hus under medelåldern och flyttar permanent till först på ålderns höst. Vilka förutsättningar ger det kommunen att ge bra vård osv när man inte får skatteintäkterna? Jag anser att reglerna måste ändras och att vi måste göra det attraktivt för människor att skriva sig här medan de arbetar, även om de jobbar på annan ort. Då har jag också lättare att ta deras synpunkter kring utvecklingen på Gotland på allvar.

Men utvecklar vi inte ön, vare sig det gäller turism, jordbruk eller annat så kommer det bli svårt för många att leva och bo här permanent i framtiden. För vad ska vi leva av? En gammal stentun eller kyrka ger inte mat på bordet. Vi måste hänga med i konkurrensen, en konkurrens som inte längre bara är Öland eller Västkusten utan istället hela världen. Idag sitter familjer och väljer mellan Turkiet och Gotland inför sommarsemestern. Då måste vi erbjuda spjutspetsprodukter som kunderna gillar och vill ha.

Om vi nu för den delen skulle bevara allt som det en gång var, vad ska vi sätta som år noll? Som utgångspunkt för bevarandet alltså? Vem bestämmer det? Sommargotlänningar?

/ Nikke