En liten kärleksförklaring och fru Appelgren
Gick precis genom ett grönskande Visby, sprudlande och levande, fyllt av weekendgäster och fredagsflanörer. Man blir onekligen lite kär på nytt i vår fantastiskt vackra stad så här års. Man glömmer ibland bort vilken underbar plats man har förmånen att bo på.
Kärleken svalnar onekligen lite i novembervindarnas kyla och det eviga mörkret om hösten men så här års blommar den upp likt alla de träd och växter som nu står i prunkande grönska och färg igen. Återigen svär man staden och ön evig trohet och fylls av värme inför den vår och sommar och högsäsong vi nu står inför.
Minns min första säsong, 1988. Gotlandslinjen hade överbokat rum hos oss ganska rejält, de fick lov att boka ca 5 privatrum men hade bokat runt 30. Receptionen var full med folk men inga fler rum i Visby fanns. Blev lite problem då varför jag sattes som reseledare på en snabbt inkallad buss med dessa gäster till Kronholmens pensionat med legendariska pensionatsvärdinnan Majsan Appelgren. Hon huserade dem i rum 25 km söder om stan vilket inte var riktigt vad de bokat men var de nån som hade problem med det fick de med Majsan att göra. Det var minsann inga fel på hennes rum och att bo i stan var inte något att sukta efter enligt henne. Den damen hade skinn på näsan och det var ingen som satte sig på henne. Eller mig för den delen för det såg Majsan till. Det var ju faktiskt inte vårt fel att Gotlandslinjen överbokat. Majsan var redan då nästan 70 år och avvecklade nog pensionatet samma höst om jag minns rätt. Hon var en pensionatsdam som man inte fick dua hur som helst, det var först efter man fått klartecken från henne som “Ni” och titlar kunde släppas på. Träffat på Majsan lite då och då genom åren och trots vikande hälsa var hon alltid lika glad.
Såg i dagens tidning att Majsan nu fått somna in, nästan 94 år gammal. Hos mig lever hon kvar i minnet, framförallt den där sommaren 1988. Vila i frid, Majsan.
I turistbranschen blir detta min 26:e säsong. Man kan väl titulera sig veteran med andra ord. Men man har långt kvar till Majsans erfarenhet.
Ha det gott i solen
Nikke




